Från Sokrates – via Freud – till Coacher för chefer och ledare

Sokrates är väl den som skulle kunna betraktas som coachingens fader. Han var den filosof som först använde frågan som verktyg. Idémässigt finns även mycket hämtat från både Freud och Kierkegaard. Det är utövaren som själv har ansvaret för sina egna val.  Hjälparen (coachen) ska ödmjukt tjäna och finnas till som ett stöd. Spegla, upprepa och omformulera i stället för att ge förklaringar.

I England utvecklades begreppet ”coachman” på 1500-talet. Det var då begreppet coach fick sin nuvarande betydelse. Någon som tar en annan till en önskad plats. På collegen i USA fanns det coacher i början av 1900-talet som hade till uppgift att stötta studenterna inför väntande examen och viktigare idrottstävlingar.

Idrottscoaching

De flesta associerar i dag coaching till idrott. Här är begreppet väl etablerat och Sverige har många internationellt framgångsrika coacher. Svennis och Bengt ”Bengan” Andersson är bara ett par exempel. Coachrollen kan här bäst beskrivas som tränare (ofta även mentalt) som spelar en aktiv roll under matcherna – tävlingstillfällena.

Coach för chefer, ledare och medarbetare

Det finns dock viktiga skillnader mellan en idrottscoach och en organisationscoach – personlig coach. Idrottscoachen förutsätts vara specialist på idrottsgrenen, disiplinen i fråga. En organisationscoach – personlig coach är framför allt specialist, på den process som frigör inre potential. Den process som får medarbetare och chefer att utvecklas och växa.

En coach öppnar inre dörrar, medan en mentor öppnar yttre dörrar.